| الوصف: |
FramingLärare som undervisar i ämnen med praktiskt innehåll delar utmaningar i arbetet med bedömning av praktiskt kunnande.I samverkan har Högskolan Dalarna och en kommun i regionen genomfört ett utvecklingsarbete med uppföljandeforskning. Utvecklingsarbetet var ett läsårslångt projekt där de deltagande lärarna skulle lära sig mer om bedömning avelevers praktiska kunnande och utveckla tidigare tysta dimensioner av den egna undervisningen. Forskningsprojektet, som kopplades till utvecklingsprojektet, hade som syfte att synliggöra och problematisera vilkaaspekter av praktiskt kunnande som lärarna gör centrala i kollegial utveckling av den egna bedömningspraktiken.Upplägget av själva utvecklingsprojektet bygger på teorier om hur praktiskt kunnande genom reflektion och pendlingmellan enskilda och gemensamma aktiviteter bidrar till att kunskap om något (förklaringar utifrån och på abstrakt nivå)och kunskap i något (erfarenhetsmässig förståelse inifrån) skapar kunskap för något som leder till utveckling av enkritisk yrkesroll och en förändring av praktiken (jfr Adolphsson …). För att identifiera vilka delar av undervisningen somlärarna i projektet valde att tala om användes en modell för undervisningsinnehåll från Dimenäs (2018) som analysredskap. Modellen hanterar följande delar av undervisning: kontext, innehåll, organisation, kommunikation, utmaning, generalisering och utvärdering. Inför tolkningen av resultatet är tanken att använda teorin om praktikarkitekturer (Kemmis & Grootenboer, 2008) i den mån teorierna om kunnande och reflektion inte räcker till.Methodology/MethodUpplägget av själva utvecklingsprojektet bygger på teorier om hur praktiskt kunnande genom reflektion och pendlingmellan enskilda och gemensamma aktiviteter bidrar till att kunskap om något (förklaringar utifrån och på abstrakt nivå)och kunskap i något (erfarenhetsmässig förståelse inifrån) skapar kunskap för något som leder till utveckling av enkritisk yrkesroll och en förändring av praktiken (jfr Alvunger & Adolfsson, 2016). För att identifiera vilka delar avundervisningen som lärarna i projektet valde att tala om användes en modell för undervisningsinnehåll från Dimenäs (2018) som analysredskap. Modellen hanterar följande delar av undervisning: kontext, innehåll, organisation,kommunikation, utmaning, generalisering och utvärdering. Inför tolkningen av resultatet är tanken att använda teorin ompraktikarkitekturer (Kemmis & Grootenboer, 2008) i den mån de beskrivna teorierna om kunnande och reflektion interäcker till.OutcomesLärarna slås av hur stora likheter det finns mellan estetlärarnas arbete och yrkeslärarnas. De fokuserar i sina samtalmycket på fackspråkets betydelse i klassrummet och på hur eleven stöttas i sitt lärande på bästa sätt. Särskiltauskultationen och inspelningen av samtal i par (poddar) var ögonöppnare för den egna praktiken. Lärarna betonarvikten av att utmana eleverna och att stötta dem i generaliseringen, dvs. i överförandet av ett tränat moment iklassrummet till att bli användbart i många andra sammanhang. Lärarna ska enligt projektplanen även fokusera påbedömning av elevers praktiska kunnande, men samtalen kommer i första hand att handla om lärarens eget agerandevad gäller språkanvändning, relationsbygge med eleverna och hanteringen av tyst kunskap.ReferencesAlvunger, D. & Adolfsson, C.-H. (2016). “Introducing a Critical Dialogical Model for Vocational Teacher Education”. Nordic Journal ofVocational Education and Training, 6(1): p. 53-75Dimenäs, J. (2018). "Teaching in action: A model to understand the complexity of teachers´decisions in teaching mathematics". International Journal of Advanced Research in Education and Literature, 4(1): 10-24Kemmis, S. & Grootenboer, P. (2008). Situating praxis in practice: Practice architectures and the cultural, social and material conditionsfor practice. I: Enabling praxis: Challenges for education. (Eds.) S. Kemmis & T. .J. Smith, 37-64. Sense |
