-
1
المؤلفون: Johansson, Helena, 1980
المساهمون: Berterö, Carina, Professor, 1959, Jonasson, Lise-Lotte, Associate Professor, 1956, Fagerström, Cecilia, Professor
المصدر: Linköping University Medical Dissertations.
مصطلحات موضوعية: Caregiver burden, Chronic obstructive disease, COPD, Next of kin, Sense of coherence, Support, Symptom burden, Person-centred care, KOL, Kronisk obstruktiv, Lungsjukdom, Känsla av sammanhang, Närstående, Vårdgivarbörda, Personcentrerad vård, Stöd, Symtombörda
الوصف: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is an irreversible obstructive lung disease. In Sweden, 400,000 to 700,000 individuals are affected by this disease, and it is the third most common diagnosis. Among those with COPD, approximately 3% are at Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) stages III and IV, representing severe disease. Persons affected by COPD have symptoms such as breathing problems, cough, and increased mucus production. The persons affected by COPD and the next of kin have an affected life. The affected person need support from the next of kin and from society.This thesis aimed to identify, describe, and deepen the knowledge around the symptom burden in persons affected by COPD, the caregiver burden of their next of kin, and the need for support.In the work described in this thesis, qualitative interviews were performed with 25 persons affected by COPD in GOLD stages III and IV and 22 of their next of kin. The interviews were analysed using thematic analysis, according to Braun and Clarke. Quantitative data were also collected from 112 affected persons and 71 of their next of kin, which comprised background data, symptom burden scored with Revised Memorial Symptom Assessment Scale (RMSAS), caregiver burden scored with Caregiver Reaction Assessment (CRA), sense of coherence scored with Sense Of Coherence 13 item (SOC13) and support scored with Social Support Questionnaire six items (SSQ6). These quantitative variables were analysed using frequencies, means and independent t-tests. The total data corpus was then compared and contrasted, examining similarities and differences using Teddlie and Tashakkori’s mixed method. Finally, an integrative review of 68 studies was performed, which identified and summarised the support given to persons affected by COPD and their next of kin. Also, the effects of the support given were also identified and summarised.The results showed that those persons affected by COPD have a symptom burden in the form of an altered everyday life. The next of kin experience a caregiver burden in the form of changed roles, putting life on hold, and standing aside. Taken together, the findings show that the person affected by COPD and the next of kin rate the burden in one way but express it slightly differently in their own words. The affected persons and their next of kin need support to handle everyday life. In Sweden, most support is currently in the form of giving information, promoting physical activity, and providing medical treatment, but these do not always have the desired effects.In conclusion, persons affected by COPD and their next of kin wish to have person-centred support, involving face-to-face consultations in the clinic or at home, to minimise the burdens that they face.
KOL är en kronisk, irreversibel obstruktiv lungsjukdom. I Sverige är 400000-700000 personer drabbade. KOL är den tredje vanligaste diagnosen. Cirka tre procent har KOL i stadie III och IV. Personer drabbade av KOL har symtom i form av andningsbesvär, hosta och ökad slemproduktion. Personer drabbade av KOL och deras närstående har ett förändrat liv. De drabbade personerna har ett behov av stöd från närstående och det omgivande samhället.Den här avhandlingens syfte är att identifiera, beskriva och fördjupa kunskapen om symtombördan hos personer drabbade av KOL och vårdgivarbördan hos närstående samt deras behov av stöd.Avhandlingen innehåller kvalitativa intervjuer med 25 personer drabbade av KOL i GOLD stadie III och IV och 22 närstående till de drabbade personerna. Intervjuerna är analyserade med tematisk analys utifrån Braun och Clarke. Data från frågeformulär innehåller bakgrundsinformation, skattning av symtombörda med RMSAS, vårdgivarbörda med CRA, känsla av sammanhang med SOC13 och stöd är skattat med SSQ6. Kvantitativ data via dessa frågeformulär är insamlad från 112 personer drabbade av KOL och 71 närstående. Denna datan är analyserad med frekvens, medelvärden och t-test. Den totala datan, både kvalitativ och kvantitativ, är sedan jämförd och kontrasterad utifrån likheter och skillnader utifrån mixad metod enligt Teddlie och Tashakkori. Slutligen är en integrativ litteraturstudie genomförd med 68 studier som identifierar och syntetiserar vilket stöd som ges till personer drabbade av KOL och deras närstående. Även effekten av det givna stödet är identifierat och syntetiserat.Resultatet visar att personer drabbade av KOL har en symtombörda i form av ett förändrat liv. De närstående upplever en vårdgivarbörda i form av förändrade roller, att sätta livet på väntan och att stå vid sidan om. All data tillsammans, kvalitativ och kvantitativ, visar att personer drabbade av KOL och deras närstående skattar sin börda på ett sätt via olika frågeformulär och uttrycker det på ett annat sätt med egna ord. Både de drabbade personerna och deras närstående behöver stöd för att hantera sin livssituation. Det vanligaste stödet som ges i dag är i forma av information, fysisk aktivitet och medicinsk behandling och har inte alltid den önskade effekten.Slutsatsen är att personer drabbade av KOL och deras närstående önskar ett personcentrerat stöd via ett fysiskt möte eller i hemmet för att minska bördan.وصف الملف: electronic
الوصول الحر: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-203067Test
https://doi.org/10.3384/9789179294502Test
https://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1854760/PREVIEW01.pngTest
https://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1854760/FULLTEXT02.pdfTest -
2
المؤلفون: Ryttersund, Anna, Sjögran, Lotta, Englander, Magnus
المصدر: Socialmedicinsk Tidskrift. 97(2):303-313
مصطلحات موضوعية: omvårdnad, psykiatrisk omvårdnad, återhämtning, fenomenologi, personcentrerad vård, Health and society, Hälsa och samhälle
الوصف: Syftet var att avtäcka innebörden av patienters återhämtning från psykisk ohälsa utifrån en psykiatrisk professionell omvårdnadskontext. Forskningsdesignen som användes var fenomenologisk kvalitativ metod med djupintervjuer. Resultatet presenteras i en struktur sammansatt av tre konstituenter: 1) Förståelsen att återhämtning tar tid och är en del av patientens hela liv och berättelse, 2) fokus på att stödja patienten i riktning mot återhämtning samt 3) målet att först och främst arbeta med patientens självuppfattning och identitet. Resultatet är förenligt med det som i forskning anses främja återhämtningen för patienter inom den psykiatriska vården. Resultatet överensstämmer även med den personcentrerade vården och omvårdnadsmodellen The Tidal Model. Resultaten pekar således på arbetssätt som kan ingå i sjuksköterskans återhämtningsinriktade arbete i den psykiatriska vården.
وصف الملف: electronic
-
3
المؤلفون: Johansson, Yvonne A., 1956
المساهمون: Kenne Sarenmalm, Elisabeth, Associate Professor, Bergh, Ingrid, Professor, Ericsson, Iréne, 1956, Gillsjö, Catharina, Associate Professor, Johansson, Linda, Associate Professor, 1978, Brink, Eva, Professor
المصدر: Dissertation Series. School of Health and Welfare.
مصطلحات موضوعية: Bedömningsinstrument, delirium, demens, kognitiv funktionsnedsättning, patientsäkerhet, personcentrerad vård, riskfaktorer, skörhet, symtom, tecken, välbefinnande
الوصف: I samband med sjukhusvård kan äldre patienter riskera försämrad hälsa, inklusive delirium. Delirium, som är vanligt hos äldre patienter på sjukhus, är ett akut och allvarligt tillstånd med svåra konsekvenser för såväl patienten som för närstående, vårdpersonal och hälso- och sjukvård. Det är viktigt att delirium förebyggs, identifieras och behandlas. Forskning visar dock på brister i vården, vilket kan påverka patienternas hälsa och välbefinnande negativt. Det övergripande syftet med avhandlingen var att identifiera och beskriva symtom, tecken, riskfaktorer och vårdåtgärder vid delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus samt att utvärdera tillämpbarheten av ett bedömningsinstrument för att identifiera delirium. Alla deltagande patienter var 65 år och äldre och rekryterades från ett länssjukhus (I-IV) och ett universitetssjukhus (III, IV). Dessutom ingick de bedömare som bedömt delirium med bedömningsinstrumentet 4AT i delarbete IV. Delarbetena bestod av en kvantitativ subgruppsanalys (n=25) av en punktprevalensstudie (n=210), en retrospektiv journalgranskning (n=78) med kvalitativ analys och två tvärsnittsstudier baserade på samma urval (n=200) med kvantitativa (III, IV) och kvalitativa analyser (IV). Data samlades in genom strukturerade intervjuer, validerade instrument, patientjournaler, frågeformulär och en öppen intervjufråga.Patienterna rapporterade svåra och besvärande symtom vilka hade journalförts i begränsad omfattning (14%). Även kognitiv funktionsnedsättning och patienternas beskrivningar av sitt välbefinnande hade journalförts i liten utsträckning. Patienternas tecken på delirium ledde till nedsatt förmåga att såväl delta i sin egen vård som att undvika skada. Vårdpersonalen svarade delvis på patienternas tecken på delirium då åtgärderna kunde vara både anpassade, bristfälliga och utöver vanlig vård. Skörhet var den starkaste riskfaktorn för delirium. Andelen patienter med delirium ökade med svårighetsgraden av skörhet. Den svenska versionen av bedömningsinstrumentet 4AT för att identifiera delirium hade diagnostisk precision och klinisk användbarhet med hög interbedömarreliabilitet. Bedömningsinstrumentet 4AT tolererades väl av patienterna, var lätt att använda och tog några minuter att genomföra. Detta innebär att det nu finns ett enkelt bedömningsinstrument för delirium på svenska som kan användas för att bedöma delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus.Endast en mindre del av den studerade vården kan ses som personcentrerad och patientsäker. Struktur, systematik och ett helhetsperspektiv tycktes saknas, liksom ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt. För att minska incidensen av delirium, lidande och kostnader behöver vården förbättras. Det finns behov av att öka kunskapen om delirium och att se delirium som en vårdskada inom all vård. Vidare finns behov av att utveckla vården genom att tydligt integrera ett personcentrerat och patientsäkert förhållnings- och arbetssätt för att nå en helhetssyn på patienten. Målet är att främja hälsa och välbefinnande genom att förebygga delirium. För att möjliggöra identifiering av individuella vårdbehov är det en förutsättning att etablera en tillitsfull vårdrelation med den äldre patienten, där patientens perspektiv tillvaratas. Individuella vårdbehov behöver identifieras strukturerat och systematiskt genom bedömning med bedömningsinstrument av symtom, tecken, välbefinnande, delirium och riskfaktorer för delirium innefattande skörhet samt kognitiv funktionsnedsättning. Detta möjliggör individuellt anpassade vårdåtgärder.Ett individuellt anpassat omhändertagande som överensstämmer med ett integrerat personcentrerat och patientsäkert förhållnings- och arbetssätt skulle kunna bidra till att minska incidensen av delirium vilket kan skapa positiva effekter för såväl patienter som för vårdpersonal och hälso- och sjukvård.
وصف الملف: electronic
-
4دورية أكاديمية
المؤلفون: Faourieh, Ali, Odenstig, Magda
المساهمون: University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences, Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
مصطلحات موضوعية: Förlorad autonomi, Omvårdnad, Patientupplevelser, Personcentrerad vård, Psykisk ohälsa, Tvångsvård
الوصف: Background: Involuntary psychiatric treatment remains a contentious issue globally, with many countries implementing forms of coercive treatment for patients deemed unsafe due to psychiatric diagnoses. Nurses play an important role in involuntary psychiatric care- however there is a need for an increased understanding of the experiences and needs of the patients to be able to provide good care. Purpose: This study aimed to explore and understand the experiences of patients undergoing involuntary psychiatric treatment. Method: A qualitative literature analysis was conducted, encompassing 10 qualitative articles. Key Findings: Recent data highlights that most patients reported a lack of compassion and overall negative experience during involuntary psychiatric hospitalisation.
وصف الملف: application/pdf
-
5دورية أكاديمية
المؤلفون: Baltaji, Razan, Uruc, Ayse
المساهمون: University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences, Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
مصطلحات موضوعية: Fibromyalgi, livskvalitet, upplevelse, smärta, fatigue, patient erfarenheter, anpassning, sjuksköterska, personcentrerad vård
الوصف: Bakgrund: Fibromyalgi karakteriseras som ett kroniskt smärtsyndrom präglat av omfattande smärta, trötthet och sömnproblem, vilket avsevärt försämrar den drabbades livskvalité. Syndromet, som drabbar två till fyra procent av befolkningen med en överrepresentation av kvinnor, kräver en multidisciplinär behandlingsstrategi på grund av dess komplexa natur. Diagnostiseringen av fibromyalgi utgör en klinisk utmaning, givet avsaknaden av objektiva biomarkörer, och bygger istället på patientrapporterad smärta som kräver att patienten uppvisar smärta vid palpation på minst elva av arton definierade ömma punkter (tender points). Syfte: Syftet är att undersöka patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt med en systematisk ansats utfördes genom att analysera data insamlade från databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Det resulterade i nio relevanta artiklar, varav åtta var kvalitativa och en kvantitativ, publicerade mellan åren 2012 och 2024. Resultat: Det identifierades tre huvudteman och sex underliggande subteman. Det första huvudtemat fokuserar på hur syndromet påverkar livskvalitet med subteman, smärta, sömn och trötthet. Det andra huvudtemat undersöker den emotionella sårbarheten som uppstår i samband med syndromet med subteman som handlar om att förlora kontrollen och att bli misstrodd på av familj, vänner samt sjukvårdspersonal. Det tredje huvudtemat fokuserar på viljan att må bra med subtemat hantering av vardagen. Studien visar att användningen av adaptiva strategier och uppskattning av stöd från närstående är kritiska komponenter för att bibehålla en acceptabel livskvalitet. Slutsatser: Individer med fibromyalgi står inför omfattande dagliga utmaningar som är kopplade till syndromets symptom, vilket förstärks av en känsla av social misstro. Forskningsresultaten framhåller nödvändigheten av ett empatiskt bemötande och en utvidgad kunskapsbas hos vårdpersonal för att effektivt kunna stödja denna patientgrupp. Implementeringen av ett personcentrerat arbetssätt, som värnar om ...
وصف الملف: application/pdf
-
6دورية أكاديمية
المؤلفون: Alizadeh, Aida, Hothersall Stockman, Clara
المساهمون: University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences, Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
مصطلحات موضوعية: Empatitrötthet, sjuksköterska, upplevelser, personcentrerad vård
الوصف: Bakgrund: Det är sjuksköterskans ansvar att i sin yrkesutövning bedriva medkännande, empatisk, personcentrerad, god och säker vård. Empatitrötthet är ett fenomen som kan drabba personer i vårdgivande yrken som möter lidande. Empatitrötthet innebär i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar är mångfacetterade. Fenomenet kan yttra sig i ett minskat intresse eller en avtagande förmåga till att empatisera med, ta del av, eller känna medkänsla för andras lidande. Det kan även ses genom emotionell dränering och ångest, samt bristande omdöme och arbetsprestation hos sjuksköterskor. Empatitrötthet har således allvarliga konsekvenser för sjuksköterskan som person, men kan även äventyra omvårdnaden. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Metod: En litteraturöversikt där strukturerad informationssökning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Informationssökningen resulterade i tio kvalitativa vetenskapliga studier publicerade mellan år 2014–2024. Resultat: Dataanalysen utmynnade i tre huvudkategorier: Vägen till empatitrötthet, Att vara empatitrött och Att lindra empatitrötthet. Sjuksköterskornas upplevelser beskrivs i totalt åtta subkategorier. Slutsatser: Sjuksköterskor upplever att kontinuerligt möte med lidande, i kombination med bland annat emotionellt engagemang i patienter och andra påfrestningar i arbetet, bidrar till utvecklingen av empatitrötthet. Empatitrötthet upplevs som ett multifacetterat fenomen som påverkar livets alla aspekter och ger upphov till konsekvenser i såväl privatliv som arbetsliv. Fenomenet beskrivs bland annat medföra en minskad förmåga och ork till att vara empatisk och medkännande, vilket sjuksköterskor upplever som en grav förlust. I praktiken resulterar empatitrötthet i en bristande omvårdnad, där personcentrering uteblir och patientsäkerhet äventyras. Empatitrötthet medför således inte enbart konsekvenser för sjuksköterskan, utan för hela omvårdnaden och därigenom för patienten. ...
وصف الملف: application/pdf
-
7دورية أكاديمية
المؤلفون: Schmidt, Malin, Wessman, Tyra
المساهمون: University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences, Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
مصطلحات موضوعية: Akutsjukvård, Empatitrötthet, Omvårdnad, Personcentrerad vård, Sjuksköterskor
الوصف: Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvård ställs frekvent inför möten med patienter som genomlidit trauma. Detta sätter sjuksköterskorna i risk för att drabbas av empatitrötthet. Empatitrötthet är ett vanligt förekommande problem inom just akutsjukvård. Sjuksköterskor har ett ansvar att visa empati och ge god omvårdnad till sina patienter, något som empatitrötthet kan vara ett hinder för. Syfte: Syftet är att ta reda på hur empatitrötthet påverkar sjuksköterskor och deras omvårdnadshandlingar inom akutsjukvård. Metod: Metoden för arbetet var litteraturöversikt av tio originalartiklar som innefattade kvalitativ, kvantitativ samt mixed method studier. Databaser som användes vid sökprocessen var CINAHL, PubMed, Scopus och PsycINFO. Resultatet analyserades utifrån en analysmodell för litteraturöversikter. Resultat: Tre teman identifierades; symtom på empatitrötthet, sjuksköterskors beteende och arbetsmiljö. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde en mängd olika symtom på empatitrötthet som påverkade både arbete och privatliv. Vissa symtom gav en påverkan på sjuksköterskors förmåga att ge god omvårdnad. Egna destruktiva strategier användes av sjuksköterskor i brist av hjälp och stöttning från arbetsplatsen. Slutsats: Empatitrötthet hos akutsjuksköterskor får konsekvenser för personcentrerad och säker vård. Empatitrötthet har en negativ inverkan på sjuksköterskors psykiska och fysiska mående. Exponering för sekundärt trauma och ett tufft arbetsklimat innebär att sjuksköterskor inom akutsjukvård är extra utsatta för empatitrötthet. Sjuksköterskor får inte tillräckligt med stöd och använder därför egna strategier. För att motverka empatitrötthet krävs insatser på organisatorisk nivå.
وصف الملف: application/pdf
-
8دورية أكاديمية
المؤلفون: Jacobi, Nina, Schenholm, Linn
المساهمون: University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences, Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
مصطلحات موضوعية: Sjuksköterskor, sepsis, identifiering av sepsis, personcentrerad vård, säker vård, akutmottagning
الوصف: Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd där kroppens immunförsvar reagerar oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner där tidig upptäckt har en betydande roll för patientens överlevnad. Sjuksköterskan på akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket är ett komplext uppdrag då sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt förlopp, och snabbt kan förändras. Det ställer krav på sjuksköterskans kunskap för att kunna arbeta i enlighet med kärnkompetensen säker vård för att minska lidande och rädda liv. Syfte: Vilka kunskaper behöver sjuksköterskan ha för att tidigt kunna upptäcka sepsis på akutmottagningen. Metod: Strukturerad litteraturöversikt baserad på 12 originalartiklar med både kvalitativ-, kvantitativ- och mixad design hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg för litteraturöversikter, och presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier med två subkategorier vardera: 1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och screeningsverktyg. 2) Kunskap om team och organisation; a) roller och ansvarsområden b) kommunikation och dokumentation. Slutsats: För att sjuksköterskan på akutmottagningen tidigt ska kunna identifiera sepsis behövs en fördjupad kunskap om de systeminflammatoriska processerna vid sepsis för att lättare kunna känna igen de symptom och tecken som kan uppstå. Denna kunskap visade sig vara högre med regelbunden utbildning samt enklare att identifiera med kunskap om befintliga rutiner och screeningverktyg. Tiden för identifiering påverkas även av hur teamarbetet fungerar och av förståelsen för hur kommunikation och dokumentationen påverkar tiden. För att tidigt kunna identifiera och initiera behandling av sepsis behöver sjuksköterskor världen över höja sin kunskapsnivå i dessa kategorier så att en säker vård kan säkerställas, minska patientlidande ...
وصف الملف: application/pdf
-
9دورية أكاديمية
المؤلفون: Kupce, Liga, Löfgren Böjeryd, Elin
المساهمون: University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences, Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
مصطلحات موضوعية: Behandlingsoptimering, delaktighet, egenvård, Parkinsons sjukdom, personcentrerad vård, symtomutvärdering
الوصف: Background: Parkinson´s disease (PD) is a chronic neurodegenerative disease where treatment focuses on symptom relief. The range of symptoms is individual and requires continuous treatment adjustments. Health care providers will continue to rely on patient participation and self-care as the total number of diagnoses of PD increases in the future. Person centered care has positive results on the patient´s wellbeing, treatment outcomes and it contributes to better symptom management and is therefore vital in work with people with PD. Aim: The aim of this master thesis was to describe experiences of outpatients with PD in selfmonitoring their symptoms and optimizing their treatment independently. Method: A qualitative interview study with semi structured questions was carried out with a total of six patients with PD. Data was analyzed through qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Study results are presented in two categories and five subcategories. Independent treatment management was greatly appreciated by participants and impacted their symptoms positively. Making treatment strategies as well as collaboration with healthcare professionals and receiving knowledge from them had a positive effect on the treatment management. The lack of information and communication with health care professionals in connection with individual obstacles had a negative impact on treatment management. Conclusion: Independently optimizing treatment through self-monitoring had a positive outcome on participant wellbeing, symptom management and resulted in increased patient participation and self-care. Person-centeredness also had a vital role in identifying suitable patients for shaping a PD care with independent treatment optimization and self-monitoring. ; Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk neurodegenerativ sjukdom där behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kräver kontinuerliga läkemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ökar vilket ställer större ...
وصف الملف: application/pdf
-
10دورية أكاديمية
المؤلفون: Murseli, Fatima, Lindström, Kerstin
المساهمون: University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences, Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
مصطلحات موضوعية: Patienters upplevelse, sjuksköterskors upplevelse, vårdrelation, patient-sjuksköterska relation, psykiatrisk vård, personcentrerad vård
الوصف: Background: Mental ill-health is a widespread issue in Swedish society, and many individuals require care for it. The nurse's role in psychiatric care includes responsibilities for providing care and administering medical treatments, but also for promoting individual autonomy and participation. Nurses are encouraged to work with a person-centered approach where the patient-nurse relationship is crucial. Aim: To explore the experiences of patients and nurses care relationship within a psychiatric care. Method: Systematic literature review. Results: The experience of patients and nurses regarding the care relationship were analyzed, revealing two main themes and five subthemes: Human Professionalism, and Organizational Structure and Conditions. The subthemes are: Being Seen as a Person through One's Story, Mutual Understanding and Solidarity, The Dynamic Power Relationship, Patient Participation, and The Time Dimension in Care. Conclusion: Human professionalism and seeing patients as individuals are central in psychiatric care. This entails understanding each person's unique situation, fostering strong and caring relationships. These relationships, following a person-centered care approach, require time and space for patient participation, along with respect for their narratives and experiences. It is not only the nurse's behavior that matters but also the organizational conditions to achieve high-quality therapeutic relationships. ; Bakgrund: Psykisk ohälsa är en folksjukdom i det svenska samhället och många behöver vård för detta. Sjuksköterskans roll i den psykiatriska vården innehåller ansvar för omvårdad och utföra medicinska behandlingar men också att främja individens självbestämmande och delaktighet. Sjuksköterskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats där relationen till patienten är avgörande. Syfte: Att undersöka patienters och sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen i psykiatrisk vård. Metod: Systematisk litteraturöversikt. Resultat: Patienters och sjuksköterskors upplevelse av ...
وصف الملف: application/pdf
