المؤلفون: Nordin, Albin, Nilsson, Marcus

مصطلحات موضوعية: rastaktiviteter, rasten, inkludering, vi-känsla, gemenskap, Pedagogy, Pedagogik

الوصف: ”Come play with us!” A development study to promote sense of community and inclusion at school with the help of planned recess activities. Tanken om att skapa en bättre rast där elever inkluderas och finner en VI-känsla skapade idén till vårt utvecklingsarbete. Vi vill utveckla rasten till en arena där det erbjuds ett alternativ till den fria leken. I vår strävan att utveckla rasten, öka inkluderingen, minska utanförskap och skapa en Vi-känsla erbjuder vi planerade rastaktiver. Syftet med utvecklingsarbetet är att inkludera eleverna på rasterna samt skapa en sammanhållning där eleverna känner en Vi-känsla med hjälp av planerade rastaktiviteter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där elever deltar samt våra observationer. Teorin som används i studien är aktionsforskning. Resultatet visar att planerade rastaktiviteter har bidragit till ett alternativ för eleverna utöver den fria leken på rasten. Resultatet visar att elever har inkluderats med rastaktiviteter och en större Vi-känsla har skapats bland eleverna. Rastaktiviteterna har bidragit till mindre ensamhet på rasten. Slutsatsen är att det behövs rastaktiviteter som ett alternativ till den fria leken. Rastaktiviteter bidrar till inkludering och Vi-känsla. Resultatet visar även att vuxnas engagemang på rasten ökar elevernas inkludering och Vi-känsla. Med detta arbete hoppas vi kunna synliggöra vikten av planerade rastaktiviteter. Vår förhoppning är att personalen ser vinsterna med planerade rastaktiviteter. Det stora målet med vårt utvecklingsarbete är att personalen på skolan fortsätter med planerade rastaktiviteter som vi påbörjade.

وصف الملف: application/pdf

الإتاحة: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-123063Test

المؤلفون: Wettervik, Malin

مصطلحات موضوعية: autism, elevhälsa, fenomenologi, känsla av sammanhang, lärare, skolledare., Pedagogy, Pedagogik

الوصف: Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka vilket stöd lärare får i arbetet med elever med autism samt vilket stöd de önskar att de fick. Studien syftar till att undersöka vilket stöd elevhälsan bidrar med för att stötta lärare i arbetet med elever med autism, enligt skolledare. Autism har sin orsak i hjärnans annorlunda utveckling och organisation. Autism kan innebära att personen har svårigheter med socialt samspel och ömsesidig kommunikation. Personer med autism kan också ha begränsningar i beteenden, intressen och aktiviteter. I samband med att en ny skollag infördes 2010 förändrades reglerna för skolplacering av elever med autism. Tidigare har elever med autism haft rätt att placeras i särskola, nu är det endast elever med autism och samtidig intellektuell funktionsnedsättning som har rätt att placeras i särskola. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige vilket innebär att Sverige förbinder sig till att verka för utvecklingen av en inkluderande skola. Skolledare, lärare och elevhälsa har ett gemensamt uppdrag som handlar om elevers lärande och utveckling och förutsättningar för detta. Att inkludera barn i utbildning är den stora utmaningen för utbildningssystem runt om i världen. Tidigare forskning visar att det finns ett glapp mellan att tro på generella insatser, men att praktisera individuella insatser. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer har tre lärare och tre skolledare intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av tolkande fenomenologi för att synliggöra respondenternas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes det teoretiska ramverk som bygger på Antonovskys salutogena perspektiv och teorin om känsla av sammanhang. Den fenomenologiska analysen av datainsamlingen resulterade i tre teman: Stödinsatser, önskan om stöd och framgångsfaktorer. Utifrån resultatet framkom slutsatserna att lärare ser brister i det stöd som ges till lärare i arbetet med elever med autism. Både lärare och skolledare upplever utmaningar med att skapa tillgängliga lärmiljöer och lärare önskar mer fortbildning för att öka kunskapen om autism. Lärare och skolledare ser behovet av att skapa mindre sammanhang på skolorna för dessa elever. Tydlighet, rutiner, visuellt stöd samt relationsskapande ses som framgångsfaktorer i arbetet med elever med autism. Lärare önskar en synlig och tillgänglig elevhälsa för råd och stöd i det dagliga arbetet med elever med autism. Lärare ser behovet av en skolledare som kan kommunicera en vision och arbeta mot tydliga mål i verksamheten. Både lärare och skolledare ser behovet av att samverka med externa instanser inom till exempel vården. Lärare önskar att skolorna arbetar mer hälsofrämjande och förebyggande.
This study aims to examine what kind of support teachers receive when working with students with autism and what support they wish they received. The study also aims to examine what support student health contributes to supporting teachers in their work with students with autism according to school leaders. Autism has its cause in the different development and organization of the brain. Autism can mean that the person has difficulties with social interaction and mutual communication. People with autism may also have limitations in behaviors, interests and activities. In connection with the introduction of a new school act in 2010, the rules for school placement of students with autism were changed. Previously, students with autism had the right to be placed in special schools, now only students with autism and intellectual disabilities have the right to be placed in special schools. Since January 1, 2020, the Convention on the Rights of the Child has been law in Sweden, which means that Sweden is committed to working for the development of an inclusive school. School leaders, teachers and student health have a joint mission that deals with students' learning and development and the conditions for this. Including children in education is the major challenge for education systems around the world. Previous research shows that there is a gap between believing in general interventions but practicing individual interventions. Using qualitative semistructured interviews, three teachers and three school leaders have been interviewed. The interviews were analyzed using interpretive phenomenology to make the respondents' individual experiences visible. To interpret and discuss the results, the theoretical framework based on Antonovsky's salutogenic perspective and the theory of KASAM (Sense of Coherence) was used. The phenomenological analysis of the data collection resulted in three themes: Support efforts, desire for support and success factors. Based on the results, the conclusions emerged that teachers see shortcomings in the support given to teachers in working with students with autism. Both teachers and school leaders experience challenges in creating accessible learning environments, and teachers want more continuing education to increase knowledge about autism. Teachers and school leaders see the need to create less context at schools for these students. Clarity, routines, visual support and relationship building are seen as success factors in working with students with autism. Teachers want visible and accessible student health for advice and support in their daily work with students with autism. Teachers see the need for a school leader who can communicate a vision and work towards clear goals at the school. Both teachers and school leaders see the need to collaborate with external organizations in, for example, healthcare. Teachers want the schools to work more on health promotion and prevention.

وصف الملف: application/pdf

الإتاحة: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-506800Test

المؤلفون: Oskarsson, Alva

مصطلحات موضوعية: Estetiska lärprocesser, matematikundervisning, geometri, motivation, känsla, Mathematics, Matematik, Geometry, Geometri, Didactics, Didaktik, Pedagogy, Pedagogik

الوصف: För att uppmärksamma hur estetiska lärprocesser kan bidra till matematikundervisningen framhåller denna studie hur elevernas affektiva faktorer, känsla och motivation, upplevs påverkas av ett estetiskt arbetssätt i matematik. För att undersöka detta genomfördes en lektionsserie på tre lektioner tillsammans med elever i årskurs 2. Lektionerna fokuserade på det matematiska området geometri och genomsyrades av ett estetiskt arbetssätt. För att undersöka elevernas upplevda känsla av arbetet svarade de på två enkäter, samt sex elever deltog i intervjuer. Dessutom genomfördes deltagande observationer under lektionstillfällena. Resultatet från samtliga tre metoder visade att nästan alla elever verkade uppleva positiva känslor under arbetet med geometri och estetiska lärprocesser. Elevernas svar på enkäterna visade att majoriteten av dem hade en positiv känsla för matematik redan innan lektionsserien. Däremot påvisade resultatet från samtliga undersökningsmetoder att den redan positiva känslan hos eleverna verkade öka under arbetet med estetiska lärprocesser. Det tyder på att ett estetiskt arbetssätt i matematik skulle kunna påverka elevers inre motivation och känsla i en positiv riktning.

وصف الملف: application/pdf

الإتاحة: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-98113Test

المؤلفون: Adler, Pernilla, Jilg, Joanna

مصطلحات موضوعية: Swedish School age educare centre, SoC – Sense of Coherence, wellbeing, comprehensibility, manageability, meaningfulness, relationships, safety., Fritidshem, KASAM - känsla av sammanhang, välbefinnande, begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, relationer, trygghet., Pedagogy, Pedagogik

الوصف: Vår studie är inom det fritidspedagogiska området och syftet är att undersöka fritidshemslärares syn på om det finns ett samband mellan sina relationer till eleverna och deras välbefinnande. Tidigare forskning visar på att det finns ett samband mellan goda relationer och elevernas välbefinnande. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex behöriga lärare i fritidshem från tre olika skolor i Stockholmsområdet för att ta reda på hur de konkret arbetar med elevernas välbefinnande och deras syn på relationer. Intervjuerna har varit kvalitativa med hög grad av strukturering. Undersökningen visade att fritidshemslärarna ser ett samband mellan det relationsskapande arbetet och elevernas välbefinnande men att de upplever elevgruppernas storlek som en utmaning, som påverkar arbetet med relationerna. Därefter har resultatet analyserats utifrån Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang, som innehåller tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till tidigare forskning, vald metod, förslag till fortsatt forskning samt hur studien kan bidra till professionsutvecklingen.
Our study is within the field of leisure education and the purpose of our study is to investigate educare centre teachers' views on whether there is a connection between their relationships with the students and students’ wellbeing. Previous research shows that there is a connection between good teacher-student relationships and students' wellbeing. To collect answers to our inquiries we have interviewed six certificated teachers in Swedish School age educare centre from three different schools in the Stockholm area, and examine how they concretely work with the students' wellbeing and educare centre teachers’ views on relationships. The study isqualitative and based on structured interviews. The research showed that the educare centreteachers see a connection between the work in relationship-building and the students' wellbeing. However, the results casted, challenges for large student groups and how it affects the work in relationship buildings. Subsequently, the result has been analyzed based on Antonovsky's theory SoC, sense of coherence, which includes three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Finally, the study is discussed in relation to previous research, chosen method, proposals for continued research and how the study can contribute to professional development.

وصف الملف: application/pdf

الإتاحة: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-51497Test

المؤلفون: Adler, Pernilla, Jilg, Joanna

مصطلحات موضوعية: safety, välbefinnande, hanterbarhet, Fritidshem, trygghet, Pedagogy, begriplighet, Pedagogik, SoC – Sense of Coherence, relationer, meaningfulness, meningsfullhet, wellbeing, comprehensibility, relationships, manageability, KASAM - känsla av sammanhang, Swedish School age educare centre

الوصف: Vår studie är inom det fritidspedagogiska området och syftet är att undersöka fritidshemslärares syn på om det finns ett samband mellan sina relationer till eleverna och deras välbefinnande. Tidigare forskning visar på att det finns ett samband mellan goda relationer och elevernas välbefinnande. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex behöriga lärare i fritidshem från tre olika skolor i Stockholmsområdet för att ta reda på hur de konkret arbetar med elevernas välbefinnande och deras syn på relationer. Intervjuerna har varit kvalitativa med hög grad av strukturering. Undersökningen visade att fritidshemslärarna ser ett samband mellan det relationsskapande arbetet och elevernas välbefinnande men att de upplever elevgruppernas storlek som en utmaning, som påverkar arbetet med relationerna. Därefter har resultatet analyserats utifrån Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang, som innehåller tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till tidigare forskning, vald metod, förslag till fortsatt forskning samt hur studien kan bidra till professionsutvecklingen. Our study is within the field of leisure education and the purpose of our study is to investigate educare centre teachers' views on whether there is a connection between their relationships with the students and students’ wellbeing. Previous research shows that there is a connection between good teacher-student relationships and students' wellbeing. To collect answers to our inquiries we have interviewed six certificated teachers in Swedish School age educare centre from three different schools in the Stockholm area, and examine how they concretely work with the students' wellbeing and educare centre teachers’ views on relationships. The study isqualitative and based on structured interviews. The research showed that the educare centreteachers see a connection between the work in relationship-building and the students' wellbeing. However, the results casted, challenges for large student groups and how it affects the work in relationship buildings. Subsequently, the result has been analyzed based on Antonovsky's theory SoC, sense of coherence, which includes three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Finally, the study is discussed in relation to previous research, chosen method, proposals for continued research and how the study can contribute to professional development.

وصف الملف: application/pdf

الوصول الحر: https://explore.openaire.eu/search/publication?articleId=od_______262::789d8e8bc96cdc318dd0902710d25dc5Test
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-51497Test

المؤلفون: Oskarsson, Alva

مصطلحات موضوعية: Estetiska lärprocesser, Matematik, geometri, känsla, motivation, Pedagogy, Didactics, Pedagogik, Geometry, matematikundervisning, Didaktik, Mathematics

الوصف: För att uppmärksamma hur estetiska lärprocesser kan bidra till matematikundervisningen framhåller denna studie hur elevernas affektiva faktorer, känsla och motivation, upplevs påverkas av ett estetiskt arbetssätt i matematik. För att undersöka detta genomfördes en lektionsserie på tre lektioner tillsammans med elever i årskurs 2. Lektionerna fokuserade på det matematiska området geometri och genomsyrades av ett estetiskt arbetssätt. För att undersöka elevernas upplevda känsla av arbetet svarade de på två enkäter, samt sex elever deltog i intervjuer. Dessutom genomfördes deltagande observationer under lektionstillfällena. Resultatet från samtliga tre metoder visade att nästan alla elever verkade uppleva positiva känslor under arbetet med geometri och estetiska lärprocesser. Elevernas svar på enkäterna visade att majoriteten av dem hade en positiv känsla för matematik redan innan lektionsserien. Däremot påvisade resultatet från samtliga undersökningsmetoder att den redan positiva känslan hos eleverna verkade öka under arbetet med estetiska lärprocesser. Det tyder på att ett estetiskt arbetssätt i matematik skulle kunna påverka elevers inre motivation och känsla i en positiv riktning.

وصف الملف: application/pdf

الوصول الحر: https://explore.openaire.eu/search/publication?articleId=od_______142::f29e64db188b9e4a8d5c342b0544c7afTest
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-98113Test

المؤلفون: Oskarsson, Alva

مصطلحات موضوعية: Estetiska lärprocesser, matematikundervisning, geometri, motivation, känsla, Mathematics, Matematik, Geometry, Didactics, Didaktik, Pedagogy, Pedagogik

الوصف: För att uppmärksamma hur estetiska lärprocesser kan bidra till matematikundervisningen framhåller denna studie hur elevernas affektiva faktorer, känsla och motivation, upplevs påverkas av ett estetiskt arbetssätt i matematik. För att undersöka detta genomfördes en lektionsserie på tre lektioner tillsammans med elever i årskurs 2. Lektionerna fokuserade på det matematiska området geometri och genomsyrades av ett estetiskt arbetssätt. För att undersöka elevernas upplevda känsla av arbetet svarade de på två enkäter, samt sex elever deltog i intervjuer. Dessutom genomfördes deltagande observationer under lektionstillfällena. Resultatet från samtliga tre metoder visade att nästan alla elever verkade uppleva positiva känslor under arbetet med geometri och estetiska lärprocesser. Elevernas svar på enkäterna visade att majoriteten av dem hade en positiv känsla för matematik redan innan lektionsserien. Däremot påvisade resultatet från samtliga undersökningsmetoder att den redan positiva känslan hos eleverna verkade öka under arbetet med estetiska lärprocesser. Det tyder på att ett estetiskt arbetssätt i matematik skulle kunna påverka elevers inre motivation och känsla i en positiv riktning.

وصف الملف: application/pdf

العلاقة: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-98113Test

الإتاحة: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-98113Test

المؤلفون: Peterzén, Jessica

مصطلحات موضوعية: Autism, KASAM, känsla av sammanhang, salutogent perspektiv, språkstörning., Pedagogy, Pedagogik

الوصف: Förväntat kunskapsbidrag Studien avser att ge ett elevperspektiv på elevernas känsla av sammanhang i skolan, i en förhoppning att det skapar en förståelse och en ökad kunskap för lärare och speciallärare. Med studien önskas att de funderar kring de tre komponenterna i känsla av sammanhang, vilka är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, och hur arbetat på den egna arbetsplatsen kan utvecklas utifrån vad eleverna förmedlat i studien. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är, att utifrån ett elevperspektiv, beskriva upplevelsen av känsla av sammanhang i skolsituationen, för fyra elever med autism och språkstörning. Frågeställningar som formulerats är: Hur är elevernas känsla av sammanhang samt hur skiljer sig känslan av sammanhang åt mellan de studerade eleverna? Vad och hur påverkas elevernas känsla av sammanhang i skolsituationen? Teori Teoretisk utgångspunkt är det salutogena perspektivet samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang – KASAM. I den ingår tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod Studien har både en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av kvalitativ dataanalys, och en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär framtaget för att mäta elevernas känsla av sammanhang. Resultat Resultatet av studien visar att elever med autism och språkstörning har olika känsla av sammanhang. En elev har relativt hög känsla av sammanhang (KASAM), medan övriga elever har låg KASAM. I studien framkommer att en högre KASAM påverkar elevens sätt att hantera stressorer i skolan. Elevernas KASAM påverkas av skoldagens struktur, personalens tydligt. Skolpersonalens omtanke samt delaktighet socialt och i beslut. Strategier eleverna använder vid utmanande situationer är att be skolpersonalen om hjälp, strunta i uppgiften eller lämna skolan. Brister finns i elevernas sociala samvaro tillsammans med andra elever, vilket påverkar KASAM negativt. Specialpedagogiska implikationer Att arbeta med känsla av sammanhang påverkar hela skolans organisation. På organisationsnivå handlar om en trygg skola där eleverna känner sig accepterade och förstådda av andra. Det kan uppnås genom återkommande värdegrundsarbete, klassöverskridande aktiviteter samt tydliga rutiner så att elev och personal är trygga. På gruppnivå är gemenskapen i klassen viktig. Individuellt stöd för elever med autism och språkstörning kan behövas för att möjliggöra deltagande i aktiviteter med klasskamrater. En tydlig struktur över dagen, vad och varför man ska göra något samt att eleverna känner sig sedda och uppskattade av klasspersonalen är viktigt. På individnivån behövs anpassningar för varje elev, så de vet vad som ska göras, hur det ska göras och varför de ska göra det. Strategier gällande vad man ska göra om man inte kan behövs på individnivå. Specialläraren har en viktig roll i att vara behjälplig med kartläggning kring elevers stressorer och utifrån det utveckla och stötta eleverna i lämpliga strategier att använda. Rektorn är viktig i att driva ett värdegrundsarbete med fokus på respekt och acceptans.

وصف الملف: application/pdf

الإتاحة: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-53295Test

المؤلفون: Peterzén, Jessica

مصطلحات موضوعية: salutogent perspektiv, Autism, Pedagogy, Pedagogik, språkstörning, KASAM, känsla av sammanhang

الوصف: Förväntat kunskapsbidrag Studien avser att ge ett elevperspektiv på elevernas känsla av sammanhang i skolan, i en förhoppning att det skapar en förståelse och en ökad kunskap för lärare och speciallärare. Med studien önskas att de funderar kring de tre komponenterna i känsla av sammanhang, vilka är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, och hur arbetat på den egna arbetsplatsen kan utvecklas utifrån vad eleverna förmedlat i studien. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är, att utifrån ett elevperspektiv, beskriva upplevelsen av känsla av sammanhang i skolsituationen, för fyra elever med autism och språkstörning. Frågeställningar som formulerats är: Hur är elevernas känsla av sammanhang samt hur skiljer sig känslan av sammanhang åt mellan de studerade eleverna? Vad och hur påverkas elevernas känsla av sammanhang i skolsituationen? Teori Teoretisk utgångspunkt är det salutogena perspektivet samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang – KASAM. I den ingår tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod Studien har både en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av kvalitativ dataanalys, och en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär framtaget för att mäta elevernas känsla av sammanhang. Resultat Resultatet av studien visar att elever med autism och språkstörning har olika känsla av sammanhang. En elev har relativt hög känsla av sammanhang (KASAM), medan övriga elever har låg KASAM. I studien framkommer att en högre KASAM påverkar elevens sätt att hantera stressorer i skolan. Elevernas KASAM påverkas av skoldagens struktur, personalens tydligt. Skolpersonalens omtanke samt delaktighet socialt och i beslut. Strategier eleverna använder vid utmanande situationer är att be skolpersonalen om hjälp, strunta i uppgiften eller lämna skolan. Brister finns i elevernas sociala samvaro tillsammans med andra elever, vilket påverkar KASAM negativt. Specialpedagogiska implikationer Att arbeta med känsla av sammanhang påverkar hela skolans organisation. På organisationsnivå handlar om en trygg skola där eleverna känner sig accepterade och förstådda av andra. Det kan uppnås genom återkommande värdegrundsarbete, klassöverskridande aktiviteter samt tydliga rutiner så att elev och personal är trygga. På gruppnivå är gemenskapen i klassen viktig. Individuellt stöd för elever med autism och språkstörning kan behövas för att möjliggöra deltagande i aktiviteter med klasskamrater. En tydlig struktur över dagen, vad och varför man ska göra något samt att eleverna känner sig sedda och uppskattade av klasspersonalen är viktigt. På individnivån behövs anpassningar för varje elev, så de vet vad som ska göras, hur det ska göras och varför de ska göra det. Strategier gällande vad man ska göra om man inte kan behövs på individnivå. Specialläraren har en viktig roll i att vara behjälplig med kartläggning kring elevers stressorer och utifrån det utveckla och stötta eleverna i lämpliga strategier att använda. Rektorn är viktig i att driva ett värdegrundsarbete med fokus på respekt och acceptans.

وصف الملف: application/pdf

الوصول الحر: https://explore.openaire.eu/search/publication?articleId=od_______681::16880969d3bdbe1778d5a8347c8467beTest
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-53295Test

المؤلفون: Peterzén, Jessica

مصطلحات موضوعية: Autism, KASAM, känsla av sammanhang, salutogent perspektiv, språkstörning, Pedagogy, Pedagogik

الوصف: Förväntat kunskapsbidrag Studien avser att ge ett elevperspektiv på elevernas känsla av sammanhang i skolan, i en förhoppning att det skapar en förståelse och en ökad kunskap för lärare och speciallärare. Med studien önskas att de funderar kring de tre komponenterna i känsla av sammanhang, vilka är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, och hur arbetat på den egna arbetsplatsen kan utvecklas utifrån vad eleverna förmedlat i studien. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är, att utifrån ett elevperspektiv, beskriva upplevelsen av känsla av sammanhang i skolsituationen, för fyra elever med autism och språkstörning. Frågeställningar som formulerats är: Hur är elevernas känsla av sammanhang samt hur skiljer sig känslan av sammanhang åt mellan de studerade eleverna? Vad och hur påverkas elevernas känsla av sammanhang i skolsituationen? Teori Teoretisk utgångspunkt är det salutogena perspektivet samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang – KASAM. I den ingår tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod Studien har både en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av kvalitativ dataanalys, och en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär framtaget för att mäta elevernas känsla av sammanhang. Resultat Resultatet av studien visar att elever med autism och språkstörning har olika känsla av sammanhang. En elev har relativt hög känsla av sammanhang (KASAM), medan övriga elever har låg KASAM. I studien framkommer att en högre KASAM påverkar elevens sätt att hantera stressorer i skolan. Elevernas KASAM påverkas av skoldagens struktur, personalens tydligt. Skolpersonalens omtanke samt delaktighet socialt och i beslut. Strategier eleverna använder vid utmanande situationer är att be skolpersonalen om hjälp, strunta i uppgiften eller lämna skolan. Brister finns i elevernas sociala samvaro tillsammans med andra elever, vilket påverkar KASAM negativt. Specialpedagogiska implikationer Att arbeta med känsla av sammanhang påverkar hela ...

وصف الملف: application/pdf

العلاقة: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-53295Test

الإتاحة: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-53295Test